Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.