Birgitta Spjut Janson visar i sin forskning att en ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus.

Barn födda utanför Sverige är i högre grad utsatta för mobbning jämfört med inrikesfödda jämnåriga. Det konstaterar Ylva Bjereld som forskat om mobbning i Norden.

Pojkar dominerar med råge talutrymmet i klassrummet, visar Nina Eliasson i sin forskning. Läraren vänder sig oftare till pojkar och ställer även den typ av slutna frågor som pojkar hellre svarar på.

Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Trots politisk enighet är det svårt att i praktiken genomföra en skola för alla. Det konstaterar Inga-Lill Matson som forskat om en kommuns erfarenheter av ett beslut om en skola med total inkludering.

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

Olle Nordbergs forskning ger en mer positiv bild av gymnasieelevers läsning än vad den internationella kunskapsmätningen Pisa och litteraturdidaktisk läsforskning visar. Ungdomar läser gärna skönlitteratur – men inte så ofta, visar avhandlingen.

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Elever som uppmuntras att konstruera egna lösningar lär sig mer matematik. Det visar Jan Olsson i sin forskning om hur digital teknik kan användas i undervisningen.

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Forskare och lärare kopplar ofta elevernas intresse till gruppdynamik och relationer i klassrummet, men eleverna tycker att matematiken i sig är intressant. Det visar Rimma Nymans forskning om elevers intresse och engagemang.