Elever behöver erbjudas fler tankemodeller för att förstå flersiffrig multiplikation. Det menar Kerstin Larsson som forskat om hur elever i mellanstadiet tänker när de multiplicerar med flersiffriga tal och tal i decimalform.

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Lärare har hög tilltro till sitt eget skrivande och håller hårt på vad som är professionellt. Anna Annerberg visar också att lärare är mindre benägna att lyssna på varandra i frågor kring yrkesskrivande.

Trots att ungefär lika många tjejer som killar studerar företagsekonomi är det en av de utbildningar som ger störst skillnad i livslön mellan könen. Den stora skillnaden överraskade Eva Lindell som forskat om utbildningen.

Att kunna visa mognad och vuxenansvar, det är grundbulten för att kunna bli lärare. Jens Gardesten har i sin avhandling identifierat nödvändiga förmågor som lärare anses behöva.

Den sociala bakgrunden har stor betydelse för vem som blir gymnasielärare. Det konstaterar Magnus Persson som forskat om vad som sker under gymnasielärarutbildningen.

Bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling leder till att bildlärare själva bekostar kurser. Men få väljer att fördjupa sig i samtidskonst, visar Anna Jonsson Widen.

Att kunna problematisera ämnets innehåll och visa på relevanta sammanhang är viktiga förmågor hos religionskunskapslärare. David Carlsson har forskat om vilka kunskaper lärare i religionskunskap på gymnasiet anses behöva.

Resultatet i internationella kunskapsmätningar som exempelvis Pisa speglar vad som sker i skolan. Det anser både skolchefer, rektorer och lärare. Få pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur, visar Daniel Arnesson.

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Praktiken på gymnasiets lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen istället för skolans kursplan. "Det brister i samverkan mellan skola och arbetsplatser", säger Per Kristmansson.