Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Elever lär sig mer med kreativt utformade matteuppgifter. "Överraskande är att även svaga elever presterar mycket bättre när de inte får formler och exempel i förväg", säger Mathias Norqvist som har forskat om matematiska resonemang.

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Språket skiljer sig mellan de naturvetenskapliga ämnena. Tomas Persson pekar på att lärare i naturvetenskap har en viktig roll i att beskriva och lära ut hur man uttrycker sig inom de olika ämnena.

Hälften av alla unga med utländsk bakgrund blir inte färdiga med gymnasiet i tid. Fler skulle klara sina gymnasiestudier om de fick uppmuntran, läxhjälp och stöd att strukturera sina studier, visar Michael Lindblad.

Birna Baldursdóttirs forskning visar att en enkel insats i form av ett kort motiverande undervisningstillfälle och en stegräknare, kan öka den fysiska aktiviteten hos ungdomar.

För att klara det matematiska testet TIMSS krävs kunskaper i såväl vardagsspråk som ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk. Som lärare bör man behärska matematikens ämnesspråk som en del av ämneskunskapen, menar Ida Bergvall.

En-till-en minskar inte digital ojämlikhet. Tvärtom blev ojämlikheten ännu större för deltagarna i Eva Jacquets forskning.

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.