Daniel Lindberg har forskat om hur det går för unga vuxna som haft problem i gymnasiet. Hans resultat visar att uvecklingen ser olika ut för tjejer och killar även om problemet är detsamma.

Det är en stor skillnad i materiell standard mellan skolor. Det visar Pär Isling Poromaa som jämfört skolors materiella förutsättningar och hur det påverkar lärare och elever.

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

De nationella proven i kemi präglas av stereotypa könsroller och fokuserar sällan på kemin nära elevernas vardag. Men i elevernas svar syns ett motstånd mot de värderingar som förs fram i provet, vilket gläder Marie Ståhl som forskat i ämnet.

Engelskan dominerar fullständigt i forskningstexter och nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Men forskare gör annat än att publicera texter. I e-post, möten, labb- och undervisningsmiljöer används svenskan mycket, visar Linus Salö.

Budget tycks gå före barnens rättigheter. Det menar Daniel Hedlund som forskat om ensamkommande barn i asylprocessen.

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Det går bra att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är väl medvetna om att svenska är språknormen, samtidigt som lärarna ger utrymme för andra språk, visar Sari Vuorenpääs studie.

Mina Kheirkhah har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år och konstaterar att barnen motvilligt pratar på föräldrarnas modersmål.

Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.

För att meningsskapande samtal ska uppstå hos eleverna måste det finnas en koppling mellan den abstrakta kunskapen och elevernas verklighet. - En pedagogisk utmaning, säger Anna-Karin Westman, som forskat i ämnet.