När elever får möjlighet att interagera med lärare och andra studerande stärks lärprocessen. Det visar Charlotta Hilli i sin forskning om distansundervisning i virtuella miljöer.

Fiffi Bomans avhandling visar tydliga samband mellan elevernas psykiska hälsa och kunskaper i matematik och svenska, oberoende av andra faktorer.

Varken skolans styrdokument eller lärare ifrågasätter relationen mellan vad eleverna skriver i matematik och vad de kan. Att skriva matematik bör göras till ett undervisningsobjekt, menar därför Anna Teledahl som forskat i ämnet.

Kan skolan bidra till förmågan att leva tillsammans med sina meningsmotståndare? Den frågan undersöker Michael Håkansson i sin avhandling om hur politiska dimensioner framträder som undervisnings- och lärandeinnehåll.

Svenska läroböcker i historia har ett tydligt väst-perspektiv. "Jag trodde inte att bilden skulle vara så ensidig", säger Robert Thorp som forskat om hur historia presenteras i läroböcker och populärvetenskapliga tidskrifter.

Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerades på ett papper. "Registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext," säger forskaren Linnea Bodén.

Fantasylitteraturen kan med fördel användas som ett didaktiskt verktyg i undervisningen kring värdegrunder. Det menar Malin Alkestrand som hoppas att fler lärare ska våga använda fantasylitteraturen för att skapa nya perspektiv i undervisningen.

Lärarnas ledarroll handlar om att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar. "En balansgång”, säger Maria Olsson som i en forskningscirkel studerat lärarnas syn på sin egen ledarroll.

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Elever lär sig mer med kreativt utformade matteuppgifter. "Överraskande är att även svaga elever presterar mycket bättre när de inte får formler och exempel i förväg", säger Mathias Norqvist som har forskat om matematiska resonemang.

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.