Budget tycks gå före barnens rättigheter. Det menar Daniel Hedlund som forskat om ensamkommande barn i asylprocessen.

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Det går bra att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är väl medvetna om att svenska är språknormen, samtidigt som lärarna ger utrymme för andra språk, visar Sari Vuorenpääs studie.

Mina Kheirkhah har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år och konstaterar att barnen motvilligt pratar på föräldrarnas modersmål.

Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.

För att meningsskapande samtal ska uppstå hos eleverna måste det finnas en koppling mellan den abstrakta kunskapen och elevernas verklighet. - En pedagogisk utmaning, säger Anna-Karin Westman, som forskat i ämnet.

Barn som har svårigheter med matematik brukar anses som en homogen grupp. Men tester visar att dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Nora Choque-Olsson visar i sin studie att social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST har stor positiv effekt på förmågan att agera i sociala situationer.

Skolans specialpedagogiska stöd behöver inriktas mer på att hjälpa eleverna att reflektera över sitt lärande, menar Petri Partanen som har forskat om insatser för barn i behov av stöd.

Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.

Att använda engelska på fritiden ger ett mer nyanserat språk. Men elever på engelskspråkiga gymnasium använder inte fler akademiska ord jämfört med elever på svenskspråkiga utbildningar, visar Eva Olsson.