Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Matematikundervisningen saknar i många fall nästan helt koppling till det yrke eleverna utbildas för. Det är ett av resultaten i Karolina Muhrmans forskning om relationen mellan matematik i yrkeslivet och i matematikundervisningen på gymnasiets yrkesprogram.

Många unga i gymnasieåldern har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Unga kvinnor är mer utsatta för sexuellt och psykiskt våld medan yngre män oftare drabbas av fysiskt våld, visar Helena Bloms avhandling.

En tidig sexuell debut kan vara tecken på sexuella övergrepp och är även kopplad till andra riskbeteenden. Det är viktigt att lärare och vårdpersonal lär sig se varningssignalerna. Barn berättar sällan själva om övergrepp, menar Åsa Kastbom som forskat i ämnet.

Pernilla Garmy visar i sin studie att ungdomar i årskurs 8 som deltog i DISA, ett program som används i skolor för att förebygga stress och depressiva symtom hos unga, mådde lite bättre efter ett år jämfört med de som inte deltog i programmet.

Att väcka och bibehålla elevernas intresse är en viktig målsättning för lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Digitala spel anses effektiva i undervisning. Men varken forskning eller skolan tar hänsyn till förutsättningar, sammanhang och vad som praktiskt krävs för att spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett gynnsamt sätt, visar Björn Berg Marklund som forskat i ämnet. .

Långa skoldagar, splittrade kompisgäng och utarmning av hemorten. Å andra sidan: vidgade vyer, nya kompisar och fritidsaktiviteter. Magdalena Cedering har forskat om vad som händer i människors vardag när byskolan läggs ned.

Barn med omfattande rörelsehinder och stora kommunikativa svårigheter kan med hjälp av en ögonstyrd dator kommunicera och interagera med andra. Maria Borgestigs avhandling visar att datorn hjälper barnen att leka och utföra skoluppgifter. Om barnen får möjlighet att använda datorn både i skolan och i hemmet kan de göra stora framsteg.

Vägledande samtal med studie- och yrkesvägledare är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid. Eleverna betonar betydelsen att samtala med någon som känner till det svenska samhället och som kan hjälpa dem med att förhålla sig till det. Åsa Sundelins forskning visar samtidigt att om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

Camilla Forsberg överraskas av elevers mod och förmåga att sätta ord på de komplexa sociala processer som ligger bakom mobbning. Men få elever är beredda på att ingripa vid mobbning, visar hennes studie. Viljan att passa in är oerhört viktig, vilket påverkar elevens delaktighet och hur de förhåller sig till mobbning.