Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Betygsreformen från årskurs sex innebär en mer likriktad undervisning där lärare tydligare hänvisar till kursplanerna. Samtidigt som många elever upplever det stressande med betyg tycker många att det är bra, främst eftersom de tyckte att arbetsron i klassrummet blev bättre. Det visar Tord Göran Olovsson i sin avhandling.

Veronica Flodin har i sin avhandling studerat vad det innebär att kunna biologi utifrån genbegreppet. Ett resultat är att betydelsen av begreppet varierar, till och med i samma lärobok.

Ungdomars nära vänskapsrelationer på nätet präglas av respekt och omsorg om varandra. Men utanför den innersta kretsen tas inte samma hänsyn. Ungas umgänge on-line utmärks också av en stark disciplin och maktordning, visar Liselotte Eek-Karlsson i sin avhandling.

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Dagens elever är visserligen sämre på öar och vatten i Europa, men är bättre på världsdelar. "Vi lever i en global värld och det har slagit igenom även i kartkunskapen", konstaterar Pontus Hennerdal som skrivit en avhandling om kartkunskap och förståelsen av kartor.

Friskolorna har inte lyckats utmana de specialpedagogiska traditionerna i skolan, även om det finns exempel på alternativa och mer inkluderande synsätt och metoder. Det visar Gunnlaugur Magnússon i sin avhandling om friskolereformen och den ändrade synen på skolsvårigheter och stöd.

Det krävs en tydlig organisation av tid och rum för att få till en fungerande kommunikation på distansutbildningar. Det konstaterar Giulia Messina Dahlberg som undersökt kommunikationen mellan studenter som läser en språkkurs för nybörjare på distans.

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.