Det är stor skillnad på elevers sätt att tala om texter i olika ämnen på industritekniska programmet, visar Pia Viséns forskning. Och det är lärarens arbetssätt som är styrande för elevernas textsamtal - inte ämnet i sig.

Vad är det som gör skillnad för om en grupp elever utvecklar ett visst kunnande eller inte? Rebecka Florin Sädbom har forskat om hur lärare omsätter läro- och kursplanen i undervisningen och vad det innebär för elevernas måluppfyllelse – det som ibland kallas undervisningsgapet, eller undervisningens "svarta låda".  

Förmåga till kreativt tänkande i matematik är grundläggande för att lyckas till fullo i fysik på gymnasiet. Men matematikundervisningen ägnar större delen av lektionstiden åt att lära eleverna formler och procedurer utantill, menar forskaren Helena Johansson.

Airi Bigstens avhandling fokuserar på hur förskollärare tänker kring sitt handlande när det gäller att fostra barn. Hon förvånades av hur etiskt grundat allt är som pedagogerna säger och gör i fostran av barnen. Det handlar inte om att man följer regler för reglernas skull, menar hon.        

Genom att undersöka och analysera sin egen praktik kunde lärarna identifiera detaljer i undervisningen som var kritiska för elevernas lärande. Det visar en avhandling av Pernilla Mårtensson.

"Jag hoppas att mina resultat kan göra nytta för lärarutbildningen", säger Marita Cronqvist, som i sin avhandling visar att yrkesetiken är osynlig i lärarutbildningen.

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

"Det blev tydligt hur viktigt det är för lärandet att skapa utrymme för samtal." Det säger Anna Åhlund som forskat om hur nyanlända elever agerar i andraspråksundervisningen.

Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Sara Hvit Lindstrand har studerat hur de yngsta förskolebarnens språkliga uttryck ser ut. Hon kunde se att språket började i kroppen: barnens teckenskapande skedde i kroppen redan innan det verbala språket hade utvecklats.

Miranda Rocksén har forskat om hur kommunikationen mellan lärare och elever ser ut i NO-klassrummet. Hennes studie visar bland annat att kommunikationen kan bli en utmaning för lärare och elever när ett begrepp har en betydelse i vardagen och en annan i det naturvetenskapliga språket.