Dynamiska dataprogram kan underlätta elevers förmåga att resonera matematiskt. Men då måste traditionella läroboksuppgifter formuleras på ett nytt sätt för att bättre främja resonemang, konstaterar Mats Brunström.

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

"Jag riktar mig till en kritisk lärare som vill fundera kring hur vi gestaltar frågor om framtid och förändring i undervisningen". Det säger Jonas Nordmark, som granskat läromedel i samhällskunskap.

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

De skolpolitiska texternas definition av en professionell lärare försvårar för lärarna att verka i enlighet med läraruppdraget, anser lärarna själva. Det visar Larissa Mickwitz avhandling.

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Skolprojekt initierade av staten uppnår sällan sitt mål – att utveckla skolan, visar Åsa Löfqvist i sin avhandling. Hon konstaterar att personalens arbetsschema och nya statliga föreskrifter ofta hindrar långsiktiga förändringar. "Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt."

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Det finns en mytbild kring matematik som ett skräckämne. Men matematiken har inte så stor betydelse för elevers val till gymnasiet, visar Niclas Larsons forskning.

Förskollärare fokuserar i första hand på omsorg – och mindre på att stödja barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings forskning.