Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Sara Hvit Lindstrand har studerat hur de yngsta förskolebarnens språkliga uttryck ser ut. Hon kunde se att språket började i kroppen: barnens teckenskapande skedde i kroppen redan innan det verbala språket hade utvecklats.

Miranda Rocksén har forskat om hur kommunikationen mellan lärare och elever ser ut i NO-klassrummet. Hennes studie visar bland annat att kommunikationen kan bli en utmaning för lärare och elever när ett begrepp har en betydelse i vardagen och en annan i det naturvetenskapliga språket.

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Instruera dina musikelever multimodalt i takt och i jämn puls, säger forskaren Annika Falthin – då lär de sig snabbt. Muntlig information som bröt mot musikens puls skapade inte samma förståelse och kunde ibland skapa missförstånd, visar Annika Falthins avhandling.

Textsamtal kan stötta elevers läsförståelse och lärande, men det krävs förberedelser och en tydlig struktur för att de ska göra det, säger forskaren Yvonne Hallesson, som har undersökt olika typer av textsamtal i historieundervisningen på gymnasiet.  

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Ett uppmuntrande SMS kan räcka för att ett barn ska komma iväg till ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie, där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

Annika Manni har studerat mellanstadieelevers förståelse, erfarenheter och känslor kring lärande för hållbar utveckling. Hennes resultat visar att elevers lärande i miljöfrågor bygger på en sammanvävning av känslor, värderingar och förståelse.

Den skapande verksamheten har fått mindre utrymme i förskolan under de senaste tio åren, i stället är det ett ökat fokus på språk och matematik. Kari Carlsens forskning, som tar avstamp i Reggio Emilias ateljékultur, visar att praktiskt skapande är en viktig faktor för små barns lärprocesser.

Estetiska lärprocesser kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning. Men när fokus ligger på mätbara mål finns en risk att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan, visar Helen Hasslöf i sin forskning.