Veit Kubik har undersökt hur testning påverkar lärande. Han har också undersökt hur motorisk inkodning påverkar minnet och glömskan i jämförelse med verbal inkodning.

Elever som går på samma skola och läser samma kurs möts av olika krav och förväntningar på vad de ska prestera. "Elever som går på yrkesförberedande program kan också prestera väl om de får en högkvalitativ undervisning", säger Pernilla Andersson Varga som forskat om skrivundervisningen på gymnasiet.

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Ilone Rinne konstaterar i sin avhandling att annat än kunskap vägs in när lärare sätter betyg på sina elever. Bland annat påverkas de av relationen med eleverna, menar hon.

Skolan behöver arbeta med både den digitala läsningen och traditionell läsförståelse. Det menar Maria Rasmusson som forskat om digital läsning.

Att använda test vid inlärning är mycket effektivt. Det visar Carola Wiklund-Hörnqvist i sin avhandling, och genom magnetröntgen förklarar hon också varför.

Att stötta och aktivt pusha personer med rörelsehinder främjar dem i deras karriärval. Det visar Elisabet Söderbergs avhandling.

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har undersökt tjänstetillsättningar av lektorat vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet där sökande bedömdes av vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Maria Levlins avhandling visar att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svag hörförståelse. Nedsatt hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3, menar hon.

Per Anderhags avhandling handlar om vilken skillnad undervisning kan göra för elevernas intresse för naturvetenskap. ”Det är en didaktisk avhandling där jag intresserar mig specifikt för undervisning och lärarens roll i klassrummet”, säger han.

Anna Maria Hipkiss konstaterar att vardagsspråket präglar undervisningen i skolan oavsett ämne. ”Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk”, säger hon.

Åsa Hedvall Lundholm har under två års tid följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism. Hon konstaterar att autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är.