Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Ann-Marie Eriksson har följt handledningen av en akademisk skrivuppgift inom området hållbar utveckling, för att ta reda på vilka utmaningar det innebär att ta sig in i ett nytt kunskapsfält genom att producera texter.    

Hur såg ungdomar på jämställdhet och könsroller åren 1880-1930? Sara Backman Prytz har studerat och analyserat vilka könsstereotyper som framträder i skoltidningar och studentskrivningar från högre läroverk och flickskolor under den aktuella tidsperioden.    

Hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp ungdomar med självskadebeteende, menar Maria Zetterqvist. Hon har forskat om hur vanligt självskadebeteende är bland ungdomar, och vad det fyller för funktion.

Forskaren Marie Gunnarsson mötte i sitt yrke människor som hade förlorat sina jobb, och noterade att de hanterade detta mycket olika. "Jag tänkte att detta måste handla om någon form av lärande kring hur vi hanterar omställningar i livet."

Åsa Karlsson Perez har undersökt korttidsutbyten i gymnasiet. Hon konstaterar att de har stor betydelse för gymnasieelevers personliga utveckling.

Erik Sigurdson har forskat om lärmiljön i trä- och metallslöjden, och dess betydelse. Han menar att det finns en poäng med att använda sig av slöjd i forskningen eftersom det är en så könskodad miljö: "Det är tydligt hur föreställningar om maskulinitet och mansfostran har präglat miljön." Men hur påverkar den eleverna?

Forskning om individers begreppsbildning förutsätter ofta att lärande är en känslokall och rationell process, säger forskaren Jonas von Reybekiel Trostek. Men det han såg i sin egen forskning var det motsatta: "Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande."

Det krävs ordentlig planering för att mobila lärandeaktiviteter ska vara meningsfulla, visar Jalal Nouris forskning: "Det är lätt hänt att teknikens möjligheter glorifieras och att man tycker sig se genvägar till bra utbildning."

Hur individanpassar man musikundervisning som sker i grupp? Anna Backman Bister brottades själv med det problemet som musiklärare. I sin avhandling söker hon strategier hos sig själv och andra musiklärare för att komma till rätta med problemet.

De nationella kunskapskraven är för vaga och lämnar alldeles för stort utrymme för tolkning. Därmed blir de oanvändbara, säger forskaren Gunnar Hyltegren, som också menar att riksdagsledamöterna har helt världsfrånvända förhoppningar på vad kunskapskraven ska kunna åstadkomma.

Vad är det betyg egentligen mäter? Det har Cecilia Thorsen undersökt i sin avhandling. Hon konstaterar att betyg inte enbart handlar om kunskap och färdigheter – utan också om hur elever beter sig i klassrummet.