Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

"Lugna, harmoniska konfliktfria relationer premieras medan de som innehåller konflikter av något slag anses problematiska och helst ska undvikas." Det säger Marianne Dahl, som har studerat fritidspedagogers arbete med barnens relationer sinsemellan.

Lars Fonseca konstaterar i sin avhandling att både lärare och elever upplever att det i grunden är fel att fusk förekommer i skolan. Normen att man inte bör fuska står dock i konflikt med andra normer som säger att andra viktigare mål kan uppnås om fusk tolereras.

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Ann-Marie Eriksson har följt handledningen av en akademisk skrivuppgift inom området hållbar utveckling, för att ta reda på vilka utmaningar det innebär att ta sig in i ett nytt kunskapsfält genom att producera texter.    

Hur såg ungdomar på jämställdhet och könsroller åren 1880-1930? Sara Backman Prytz har studerat och analyserat vilka könsstereotyper som framträder i skoltidningar och studentskrivningar från högre läroverk och flickskolor under den aktuella tidsperioden.    

Hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp ungdomar med självskadebeteende, menar Maria Zetterqvist. Hon har forskat om hur vanligt självskadebeteende är bland ungdomar, och vad det fyller för funktion.

Forskaren Marie Gunnarsson mötte i sitt yrke människor som hade förlorat sina jobb, och noterade att de hanterade detta mycket olika. "Jag tänkte att detta måste handla om någon form av lärande kring hur vi hanterar omställningar i livet."

Åsa Karlsson Perez har undersökt korttidsutbyten i gymnasiet. Hon konstaterar att de har stor betydelse för gymnasieelevers personliga utveckling.

Erik Sigurdson har forskat om lärmiljön i trä- och metallslöjden, och dess betydelse. Han menar att det finns en poäng med att använda sig av slöjd i forskningen eftersom det är en så könskodad miljö: "Det är tydligt hur föreställningar om maskulinitet och mansfostran har präglat miljön." Men hur påverkar den eleverna?