När statistik kopplas till visuella berättelser, där eleverna via kartor och bubblor själva kan analysera och dra slutsatser av information, ger det helt nya interaktiva lärprocesser. Det visar Linnéa Stenlidens forskning.

Anders Eklöf har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att självständiga grupparbeten ofta upplevs som frustrerande och jobbigt för eleverna.

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Lärande handlar inte bara om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap. Känslor och värderingar påverkar också lärandeprocessen, visar Linda Murstedts avhandling.

Meningsfullhet och gemenskap stärker tonårsflickors hälsa, visar Margaretha Larsson i sin avhandling. Studien är baserad på intervjuer med tonårsflickor och fokuserar på hur levnadsförhållanden påverkar deras hälsa.

Många skolungdomar upplever en stress av de krav som ställs på dem att använda it. Det visar Sheila Zimics forskning.

Hur ser arbetsmarknaden ut för nyutexaminerade idrottsvetare och hur förhåller den sig till utbildningen och forskningen på området? Det har Joakim Wirén Åkesson undersökt.

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Layal Kasselias Wiltgren har undersökt hur ungdomar i segregerade områden ser på sin egen bakgrund. "Jag har följt eleverna i klassrum, raster och i matsal och spelat in de samtal där eleverna pratar om sin bakgrund", säger hon.

Forskaren BethAnne Yoxsimer Paulsrud har studerat ämnesundervisningen i engelska i den svenska gymnasieskolan.

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Annica Brännlunds avhandling visar att personer med högre utbildning lever ett hälsosammare liv och har ett starkare samhällsengagemang.