Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Kraven på kunskap och utbildning i dagens samhälle går emot individers önskningar och behov. Det menar Ramona Ivener, som har forskat om kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i en bruksort.

Karin Engdahl har studerat förskolebarns möten i en pedagogisk utomhusmiljö. Hon konstaterar att såväl den sociala som den fysiska miljön på gården påverkar barnens möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande över den egna leken.

Musik behöver inte enbart vara en stötta för språk och motorik, utan har ett värde i sig själv. Det menar forskaren Ylva Holmberg, som studerat musikstunderna i förskolan.

Hur beskrivs kvalitet i examensarbetet på ingenjörsutbildningar i styrdokumenten, av lärare och i forskningslitteratur? Det har Ola Svärd undersökt i sin avhandling.

Ali Reza Majlesi har skrivit en avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. Det visar forskaren Yvonne Liljekvists avhandling.

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Marie Nordmark har i sin avhandling studerat hur datoranvändningen påverkar svenskundervisningen i skolan. Hon konstaterar bland annat att eleverna till stor del lämnas ensamma med skrivandet.

Barn med hörselnedsättning behöver mer insatser när det gäller språkförmågan. Det menar Olof Sandgren, som forskat om hur förmågan att samspela ser ut för barn med hörselnedsättning.