Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Gustaf Skars avhandling visar hur lärare kan planera och värdera skrivbedömning med stöd av validitetsteorier. ”Jag har gjort fallstudier på tre skolor där jag följt skrivundervisningen i klassrummet och intervjuat både elever och lärare”, säger han.

Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.  

Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.

Fler flickor än pojkar är negativt inställda till att vara elev i särskolan, eftersom särskolan upplevs som en stämpel. De genusrelaterade skillnaderna i gymnasiesärskolan överraskade forskaren Therése Mineur.

Forskaren Linda Beckman har jämfört traditionell mobbning med nätmobbning. Hon fastställer i sin avhandling att flickor i högre grad är utsatta för mobbning på nätet än pojkar och att hälsan påverkas på samma sätt av de olika formerna av mobbning.

Anna-Karin Carstensen har utvecklat en modell för lärande av ett sammansatt begrepp som kan användas för analys av lärandeobjekt. Hon konstaterar att när studenterna på ingenjörsutbildningen får varierade exempel som de kan koppla till verkligheten förändras deras aktivitet under lektionerna.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att bli någon att räkna med i olika sociala sammanhang. De vet också hur man skapar och upprätthåller relationer, och att det är möjligt att skapa distans till andra, säger forskaren Lovisa Skånfors.