Marie Wejrum, filosofie doktor vid Karlstads universitet, har undersökt hur högstadieelever läser och förstår argumenterade texter på webben. I den här intervjun berättar hon om sin forskning och om hur lärare kan stärka elevernas kritiska läsning av multimodala texter.

I dag behöver lärare förstå AI-teknikens grunder och sätta sig in i hur chatbotar fungerar, menar Arnold Pears, professor vid KTH.

En intervjustudie visar att lärare i historia på högstadiet bygger sin undervisning i källkritik på elevernas egna frågor och intressen – och hjälper dem att stegvis utveckla djupare förståelse.

Många unga har svårt att navigera i dagens medielandskap, särskilt när informationen sprids snabbt och känslostyrt, som på sociala medier. Det säger forskaren Thomas Nygren som menar att utmaningen med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt är mer komplext och mer angeläget än tidigare och att läraren har en nyckelroll i undervisningen.

Ska elever kunna genomskåda nätets bluffar behöver de rustas med en rad källkritiska strategier – i flera olika ämnen. Det menar professorn Thomas Nygren, som tillsammans med lärare utforskat hur skolan kan stärka elevernas digitala självförsvar.

Elever är duktiga på källkritik men kan ha svårt med argumenterande texter – i synnerhet om textbudskapet kombineras med rörliga bilder och länkar. Det konstaterar läraren och forskaren Marie Wejrum som närstuderat åttondeklassare.

This paper presents a case study of the impact of an unconscious bias training intervention on early childhood educators’ awareness of unconscious bias and their professional practice. We also present the findings of an audit of the picture books read to children and the rationale for the choice of books. (pdf)

This article explores the usefulness of detective role-play as a research method to facilitate young children’s critical thinking. The study examines four specifically designed detective play experiences, adopting an ethical rights-based approach to research with children. (pdf)

Med hjälp av ett dataspel blev gymnasieelever bättre på att skilja mellan pålitliga och vilseledande nyheter. Det visar en studie gjord av forskare vid bland annat Uppsala universitet.

Under våren publicerar Skolinspektionen en ny rapport om hur undervisningen i källkritiskt förhållningssätt ser ut i gymnasieskolan. Rapportskribenten Roger Persson berättar om granskningen och varför det är så viktigt att eleverna får lära sig att vara källkritiska.

Sourcing information related to socio-scientific issues requires sophisticated literacies to read and evaluate conflicting accounts often signified by disagreement among experts, multiple solutions or misinformation. Much of the previous work exploring how young people approach conflicting information has tended to focus on students in the secondary and tertiary years, often taking an epistemic approach to…