Fem frågor till Johan Söderman, docent och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som på ett heldagsseminarium är en av dem som ventilerar frågor om sociala mediers roll om bland annat filterbubblor och "alternativa fakta".

Det måste vara skolans huvuduppgift att på ett didaktiskt medvetet sätt lära eleverna och studenterna abstrakta fakta som de prövar och använder på konkreta händelser i omvärlden, skriver Peter Habbe.

Varje dag möts vi av information från olika medier och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi ser och hör. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt.

Det verkar finnas gemensamma nämnare mellan kreationister och konspirationsteoretiker, menar en grupp schweiziska forskare.

Nyhetsvärderaren handlar om källkritik i digitala medier. I projektet samarbetar forskare, lärare och elever och alla högstadie- och gymnasieklasser är välkomna att delta, även Komvux och sfi.

In the age of fake news, civics learning involves a lot more than reading the Constitution. One teacher says she encourages her students to "question everything."

Forskare i pedagogik vid universitetet i Uppsala har gjort en empirisk undersökning bland niondeklassare, för att försöka utröna om kritiskt tänkande är en helt egen övergripande kompetens som går att avgränsa från ämnesspecifika kunskaper. Både fakta och ämnesspecifika metoder är grundläggande för kritiskt tänkande, menar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén.

Förhållandet mellan forskare och journalister, vetenskap och media är en central fråga för att demokratin ska fungera i vårt expertberoende samhälle. Efter förra veckans omdiskuterade intervju i Aktuellt med en forskare i nationalekonomi, om kostnaderna för svensk flyktinginvandring, har frågan blivit särskilt aktuell, menar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén.

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Statens medieråd har inför höstens val sammanställt material till dig som arbetar med elever i skolmiljö. Inom kampanjen No Hate Speech Movement finns poddar, voddar, lektionsupplägg och informationsbroschyrer på olika språk – pedagogiskt material med syfte att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare.

Unga stöter varje dag på nyheter i sina flöden som de bedömer som opålitliga och falska. Men tvärtemot vad många kanske trott läser och delar unga i första hand klassiska nyheter från etablerade medier. Det visar utvärderingen av forskningsprojektet Nyhetsvärderaren, som gjorts i samarbete med bland annat Uppsala universitet.

Att kunna kritiskt granska och värdera information är en förmåga som lyfts i kursplaner och ämnesplaner. Det är också en förmåga som krävs för att kunna hantera den informationsmängd vi möter. (pdf)