The vast majority of teenagers use artificial intelligence in their schoolwork but many struggle to spot misinformation, a report has suggested.

This study investigates the learning outcomes of a classroom-based intervention designed to help upper-secondary students verify the time and location of war-related photographs, thereby improving their ability to navigate visual disinformation, specifically concerning the war in Ukraine. (pdf).

Att öva källkritik i mötet med AI är en angelägen och brådskande uppgift. Om vi inte inser att AI fungerar som en dialogpartner – och inte som en maskin som levererar färdiga fakta – riskerar vi att gå miste om dess potential för att utveckla vår källkritisk reflektion, säger Maarit Jaakkola, Göteborgs universitet, Nordicom.

Det krävs mer än enstaka insatser om källkritik för att stärka elevers motståndskraft mot desinformation. En ny studie från Uppsala universitet visar att korta undervisningsinsatser om desinformation inte har någon långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter.

– Vi må starte allerede i barnehagen, sier forsker.

Det krävs mer än punktinsatser i digital källkritik för att långsiktigt stärka ungas motståndskraft mot desinformation. Trots olika undervisningsmodeller förbättrades elevernas källkritiska förmåga inte nämnvärt, visar forskning vid Uppsala universitet.

The growing problem of misinformation underscores the importance of teaching civic information criticism as a part of citizenship education. To support students’ abilities to participate in democracy, it is central today to address issues of free speech, free press, and protection against harmful misinformation in education. (pdf)

Marie Wejrum, filosofie doktor vid Karlstads universitet, har undersökt hur högstadieelever läser och förstår argumenterade texter på webben. I den här intervjun berättar hon om sin forskning och om hur lärare kan stärka elevernas kritiska läsning av multimodala texter.

I dag behöver lärare förstå AI-teknikens grunder och sätta sig in i hur chatbotar fungerar, menar Arnold Pears, professor vid KTH.

En intervjustudie visar att lärare i historia på högstadiet bygger sin undervisning i källkritik på elevernas egna frågor och intressen – och hjälper dem att stegvis utveckla djupare förståelse.

Många unga har svårt att navigera i dagens medielandskap, särskilt när informationen sprids snabbt och känslostyrt, som på sociala medier. Det säger forskaren Thomas Nygren som menar att utmaningen med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt är mer komplext och mer angeläget än tidigare och att läraren har en nyckelroll i undervisningen.

Ska elever kunna genomskåda nätets bluffar behöver de rustas med en rad källkritiska strategier – i flera olika ämnen. Det menar professorn Thomas Nygren, som tillsammans med lärare utforskat hur skolan kan stärka elevernas digitala självförsvar.