På förskolan Kortedala Park lär sig barnen att tänka källkritiskt under lekfulla former. Med stöd från förvaltningens digitaliseringsfond driver förskolan ett utvecklingsprojekt där barnen själva lär sig skapa och manipulera digitala bilder. Det ger en djupare förståelse för att allt vi ser inte är sant.
Hur utmanar man sina elever på ett respektfullt sätt, ifrågasätter, problematiserar och vågar ta i det svåra? Att lära dem se saker utifrån olika perspektiv och nyansera? På Universitetsholmens gymnasium deltar samtliga lärare i ett fortbildningsprojekt kring konspirationsteorier och hur de kan bemötas.
I studien från Slovakien fick ungefär 300 ungdomar ta del av olika påståenden kopplade till hälsoeffekter av frukter och grönsaker. Alla korrekta utom ett. Forskarna konstaterar att ungefär två av fem ungdomar i studien hade svårt att skilja på vad som var sant och falskt.
Högre utbildning kan påverka vår förmåga att identifiera desinformation på nätet. Men det tycks inte gälla vård- och samhällsvetenskapliga utbildningar.
Research suggests high school students who receive just six 50-minute lessons in digital literacy are twice as likely to identify questionable websites.
I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.
Professor Thomas Nygren jämför källkritik på nätet med att dreja i lera – det räcker inte med att se på för att lära sig. Han ser eleverna som digitala lärlingar. "Man måste själv handgripligt få testa på att faktagranska information för att bli bra på det", säger han.
Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.