Starka normer leder till att både förstelärare, övriga lärare och rektorer tonar ned förstelärarens kompetens och betydelse. Det konstaterar Frida Grimm vars avhandling om hur lärarledarskap förstås och praktiseras nyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

Målen för det kollegiala lärandet, som ofta leds av förstelärare, är att lärare ska förbättra sin undervisning för att i slutändan öka elevernas lärande. Men det lyckas man inte med fullt ut, enligt forskaren Frida Grimm.

I denna rapport redovisas analyser från Grönqvist, Hensvik och Thoresson av vilka som befordrades till förstelärare 2013–2016 och hur karriärsteget påverkade lönerna och rörligheten bland lärare. (pdf)

Förstelärarreformen och lärarlönelyftet har inte bara skapat stora löneskillnader. De har även fått lärare som blir utan påslag att tvivla på sig själva. Enligt forskaren Mats Danell har vissa till och med sagt upp sig.

Otydliga krav och arbetsuppgifter skapar stress och splittrar lärarna. Det visar en studie som 326 förstelärare i matematik har deltagit i. Rektorer antyder också att löneskillnaderna är för stora.

Fler lektorer innebär en viktig kunskapsresurs och ett steg framåt på vägen mot en bättre skola, skriver Erik Cardelús, lektor vid Stockholms universitet.

Karriärtjänsterna har stärkt lärarkåren visar en stor studie. Samtidigt har de tidiga intentionerna inte fått genomslag. Det beror på det som lärarna i studien själva kallar ”tabu”, att förstelärare skulle lägga sig i de enskilda lärarnas arbete i klassrummen.

Förstelärare i matematik har många arbetsuppgifter och kriterierna för tillsättning har delvis varit oklara. Det visar en ny rapport från IFAU skriven av forskare vid Göteborgs universitet samt Högskolan i Borås.

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.