Encells Ingela Bergmo Prvulovic har, tillsammans med Åsa Hirsch från Göteborgs universitet, tittat på vad som driver lärare till nästa steg i karriären.

This longitudinal study aims to create in-depth knowledge about the phenomena of middle-leadership and career in school by identifying (1) driving forces for seeking and maintaining middle-leading positions, (2) opportunities and difficulties in maintaining the middle-leading role over time, and (3) underlying thoughts of career disclosed in the respondents’ expressions. (pdf)

Förslaget om uppbyggnad av ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer är en ulv i fårakläder, skriver Ingrid Carlgren med anledning av den aktuella utredningen “Med undervisningsskickligheten i centrum”.

Att låta förstelärare driva kollegialt lärande på skolor är en tydlig framgångsfaktor. Genom öppna och transparenta rekryteringar blir möjligheterna att lyckas med förstelärarens arbete större. En regelbunden kommunikation och dialog är en annan viktig förutsättning.

Vad gör en lektor? Ingela Bursjöö lyfter fyra viktiga arbetsuppgifter: Utveckla ämnesundervisning, bidra till kompetensutveckling, delta i ämneslärarutbildning samt bidra till allmän skolutveckling. Hon uppmanar lärare att söka de forskarutbildningar för lärare som just nu finns att söka vid lärosäten runtom i landet.

Förstelärarreformen gjorde att nya förvirrande hierarkier uppstod på skolorna. Nu har lärarkåren anpassat sig – men fortfarande finns missnöjet kvar, enligt forskarna Peter Erlandson och Mikael R Karlsson.

Fler forskarutbildade lektorer behövs inom skolan för att kunna driva utvecklingen framåt, skriver Ingela Bursjöö, lektor vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad.

Att låta förstelärare driva kollegialt lärande på skolor är en tydlig framgångsfaktor. Genom öppna och transparenta rekryteringar blir möjligheterna att lyckas med förstelärarens arbete större. En regelbunden kommunikation och dialog är en annan viktig förutsättning. (webb-tv)

Förstelärarreformen från år 2013 kan ses som ett indirekt svar på debatten om svensk skolas sjunkande resultat. En studie vid Göteborgs universitet pekar nu på ett lärarmissnöje över att reformen lett till en mer hierarkisk lärarkår.

Införandet av förstelärare har lett till en mer hierarkisk lärarkår, där förstelärarna ses som skolledningens förlängda arm, jämfört med de tidigare huvudlärarna som fick sin position legitimerad av kollegorna. Det är slutsatsen av en studie vid Göteborgs universitet som undersökt hur lärare uppfattat reformen.