Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

I sin avhandling har Anders Bek granskat hur lärare på polisutbildningen i Umeå utformar och genomför undervisningen, och hur denna påverkar lärande och reflektion. "Det är viktigt att innehållet tydligt knyts till studenterna själva, som personer, och till deras framtida yrkesverksamhet", säger Anders Bek.

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.

Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.