Yvonne Knospe visar att undervisning som innehåller element av både traditionellt processkrivande och self-regulated-learning främjar de lärandes skrivutveckling.
Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.
Eva-Lena Erixon har undersökt vad som kännetecknar matematiklärares erfarenhet av kompetensutveckling online och hur de uppfattar att denna påverkar matematikundervisningen.
Johannes Rytzler vill med sin avhandling göra uppmärksamhet till en pedagogiskt relevant fråga, särskilt i relation till en nutida utbildningsdiskurs som är starkt färgad av mätbarhet, målfokusering och individcentrering.
Ruhi Tyson har utforskat hur bildning och praktisk klokhet kan berika vår förståelse av yrkespraktik och didaktik på en teoretisk, metodologisk och praktisk nivå.
Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.
Kan tid vara ett mera konstruktivt perspektiv än plats då det gäller att beskriva och designa IKT i lärande, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Anders Norberg utforskar i sin avhandling.
Man bör vara försiktig med att förenkla vid användandet av flernivåanalys av internationella kunskapsmätningar. Det visar Inga Laukaityte i sin avhandling.