I fritidshemmet och förskolan kopplas systematiskt kvalitetsarbete främst till socialt och relationellt lärande. Karin Lager har i sin avhandling studerat hur det ser ut i praktiken.

Det övergripande syftet med Karin Kittelmann Flensners studie är att ta reda på hur religionskunskapsämnet formas i praktiken i samspel mellan ämnesinnehåll, lärare och elever, hur diskussionerna går under lektionerna och hur elever förhåller sig till religionskunskapsämnets innehåll.

Hur organiserar sig skolan kring utveckling och förbättring på olika nivåer? Det är den övergripande frågan som Daniel Nordholm utforskar i sin avhandling.

Kollegial granskning är ett angeläget komplement till befintliga kvalitetsutvecklingssystem. Lärande besök utgör också en viktig förändringsfaktor för pedagogisk utveckling, konstaterar Monica Nyvaller i sin avhandling

Både vuxna och barn har stora problem att korrekt ange var ett flygplan som passerar världskartans kant kommer tillbaka till kartan, visar Pontus Hennerdal i sin studie.

Studieframgångar kan modelleras som ett komplext system. Preliminära resultat visar att effekter på studenternas poängskörd kan påverkas indirekt genom att studenternas studieerfarenheter förändras, visar Jonas Forsman i sin avhandling.

Hur kan ämnet idrott utvecklas mot en mer teoribaserad undervisning med utrymme för reflektion? Det utforskar Glenn Øvrevik Kjerland i sin avhandling.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Forskaren Helen Hasslöf har analyserat hur lärare på gymnasiet diskuterar mål och syften med sin undervisning mot bakgrund av hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv.

För att ta reda på hur pedagogik är kopplat till elevernas lärande behövs fler studier på hur lärare förstår och tillämpar pedagogik i praktiken. Det är ett av resultaten i Linda Barmans avhandling.

Hur kan framtiden användas i pedagogiska sammanhang för att luckra upp förgivettaganden, stabila positioner och den linjära tiden? Det har forskaren Lotta Johansson undersökt.

Testbaserad inlärning i klassrummen är gynnsam för hågkomst av information över tid, visar Carola Wiklund-Hörnqvist avhandling.