Individuella vanor och för lite fokus på förbättringsprocesser och vetenskap - det förhindrar genomförandet av kollegialt lärande. Det menar månadens forskare Frida Harvey, i en nyligen publicerad artikel där sex grundskolor i Örebroområdet undersökts.

 Lärarnas kollektiva vanor hindrar eller möjliggör kollegialt lärande men det är inte alltid en arbetsuppgift som är prioriterad. Det visar en ny studie från Örebro universitet. "Tidsbrist kan vara en orsak till att kollegialt lärande inte prioriteras och andra uppgifter i skolan kan vara mer akuta", säger forskaren Frida Harvey.

Kollegialt lärande är ett sätt för lärare att utveckla undervisningen tillsammans. Men kollektiva vanor kan sätta käppar i hjulet för förbättringar, enligt en studie vid Örebro universitet. "Vi visar att det finns en stark vana bland lärare att jobba individuellt", säger forskaren Frida Harvey.

Om lärares lärande ska upplevas meningsfullt är det viktigt att de själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan de utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, konstaterar Peter Johannesson, vars avhandling har blivit utsedd till Lärarpanelens favorit.

Hur kan lärare med stöd av forskning utveckla sin yrkesskicklighet? Ett svar på det kan vara ett systematiskt och utvecklat kollegialt lärande, menar forskarna Daniel Sundberg och Jan Håkansson. Tillsammans med skoldebattören Per Kornhall diskuterade de detta på ett seminarium på bokmässan i Göteborg.

Professional learning based on collegial conversations is an issue worldwide. However, there is a need for deeper knowledge about what happens in such conversations. Based on practice theories and theories of knowledge building environments, this article explores collegial conversations among teachers and school leaders.

Det huvudsakliga syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om mötet mellan lärares praktik och olika typer av innehåll i vetenskapligt texter.