Kollegialt lärande ses som en förutsättning för utveckling, både när det gäller själva verksamheten och personalens kompetens. Men det finns en hel del att tänka på för att få till det på rätt sätt.

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. "Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.

Att arbeta med hållbarhet i förskolan är så mycket mer än att diskutera sopsortering. Förskoleområde N1:s arbete har lett till att frågor och tankar kring barns inflytande och delaktighet har lyfts upp – på riktigt. Det har också lett till nytt sätt att organisera verksamheten.

Kombinera digitalisering med kollegialt lärande är ämnet för en ny bok.

Under fem terminer mellan hösten 2016 till och med hösten 2018 genomfördes ett skolutvecklingsprojekt på en skola med knappt 1200 elever i en närförort till Stockholm. Utvecklingsprojektet leddes av artikelförfattarna och vilade på en form av kollegialt lärande med undervisningsutveckling som mål. Denna artikel bygger på en studie som genomförts i slutet av nämnda skolutvecklingsprojekt.…

Förståelse och kunskap kan omvandlas till kompetens när lärare får erfarenhet av att själva delta i att arbeta fram lösningarna. Så här kan kollegial handledning gå till rent praktiskt.

Internationellt organiseras skolutveckling ofta som kollegialt lärande, som bygger på lärares professionella samarbete. Ändå visar få studier hur kollegialt lärande positivt påverkar skolmiljöer eller elevernas lärande. En sätt att organisera lärares professionella utveckling där forskningen kunnat uppvisa positiva resultat är att använda metoden rundor med fokus på undervisningskvalitet (Quality Teaching Rounds, QTR).

Samtal om undervisning i naturvetenskap kan ge lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling. Men att bara sitta ner och prata räcker inte. Ska hela lärarkollegiet utvecklas krävs att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion, visar forskning från Göteborgs universitet.

Diskussioner kring anknytningsteori och inskolning i studiecirklar har hjälpt Claudia Romero Larsson och Ingrid Christenson i sina roller som förskollärare. Dessutom var en psykolog med under träffarna vilket bidrog till ännu mer trygghet.