Samtal om undervisning i naturvetenskap kan ge lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling. Men att bara sitta ner och prata räcker inte. Ska hela lärarkollegiet utvecklas krävs att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion, visar forskning från Göteborgs universitet.

Diskussioner kring anknytningsteori och inskolning i studiecirklar har hjälpt Claudia Romero Larsson och Ingrid Christenson i sina roller som förskollärare. Dessutom var en psykolog med under träffarna vilket bidrog till ännu mer trygghet.

Kollegialt lärande i förskolan – det är fokus för det nystartade praktiknära forskningsprojektet som Örebroforskaren Karin Alnervik bedriver i samarbete med Askersunds kommun. "Målet är att hitta fungerande strukturer och former för kollegialt lärande som leder till utveckling av verksamheten", säger hon.

För fyra år sedan tog S:t Petri skola ett helhetsgrepp kring det kollegiala lärandet. I dag är det en naturlig del, både på schemat och bland lärarna och skolledningen. "Det har lett till en medvetenhet och ett gemensamt språk. Jag tycker också att lärarna är väldigt avancerade i sitt tankeresonemang", säger Eva Daun, rektor.

På Idrottsgymnasiet är de inne på fjärde året med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt – men förstelärarna Kajsa Månsson och Åsa Falk ser inget slut på det kollegiala lärandet. "Man måste våga hålla i det långsiktigt, vi blir aldrig riktigt färdiga", säger Åsa Falk.

Arbetet med "Stödmaterial förskola" ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.

I ett lärarlag på en språkinstitution vid Stockholms universitet har man arbetat fram en modell med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal.

”Framtidens skola finns förmodligen närmare än du tror!” konstaterar en ny bok om kollegialt lärande. Margot Zakariasson har läst.