Leif Marklund vill med sin avhandling förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande i ämnet.
Att lärare och skolledning gör allt som forskare, undervisningsråd och utvecklingsstrateger säger att man ska göra är ingen självklar väg till förbättrade elevresultat. Inte om det innebär implementering av redan färdiga koncept och utan egentlig delaktighet av de som berörs, skriver forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh i en debattartikel.
Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.
Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.
Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.
Lärare översköljs i dag av erbjudanden om kompetensutveckling. Samtidigt visar studier att denna ibland brister i kvalitet och relevans. Nu ska forskare vid Högskolan i Borås studera marknaden för lärares kompetensutveckling och för detta har de valt en annorlunda metod: Att studera fakturor från tre strategiskt utvalda kommuner.
Upplägget i svenska matematikläroböcker för gymnasiet främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning. Det är ett av resultaten i upplägget i Daniel Brehmers avhandling.
Förra året deltog över en miljon svenskar i folkbildningens – folkhögskolornas och studieförbundens – utbildningar och cirklar. Historiskt har folkbildningen spelat en stor roll i samhällsutvecklingen och det fortsätter den att göra.
När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.
Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.
Sara Engvalls forskning visar att lärarens lärprocess är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska utforma lärarfortbildning som skapar långsiktig förändring i lärarens undervisning.