God förmåga att tänka klart, hantera stress och samarbeta med andra kan skydda mot att hamna i kriminalitet, även för den som växer upp under svåra förhållanden eller har en dömd förälder. Det visar ny forskning från Örebro universitet.

Polisanmälningar i grundskolan har ökat. Anne-Lie Vainik, socionom och affilierad forskare vid Marie Cederschiöld högskola, intervjuades av Morgon P4 Göteborg för att berätta mer om sin forskning om ämnet.

Allt fler politiska förslag kopplar ihop skolan med brottsbekämpning. Men vad händer med pedagogiken när skolan börjar organiseras som om dess främsta uppgift vore att förebygga brott? Det undersöker Maggie O’Neill i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Resultaten från studier i framförallt USA visar bland annat att skolbaserade program kan leda till att färre elever rekryteras av kriminella gäng och att färre elever bär vapen, visar en ny rapport och kartläggning från Vetenskapsrådet.

I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade ”Adolescence” på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. (webbradio)

Forskaren Christine Namdar anser att skolan har en avgörande roll i att lära barn samtala på ett konstruktivt sätt. Det förbättrar den psykiska hälsan och minskar känslan av ensamhet.

Unga män som sitter i fängelse kan ha svårt att reflektera kring de brott de begått, och hur brottsoffren blivit påverkade. Ju bättre föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets omgivning klarar av att reflektera eller mentalisera, desto lättare är det för barnet att utveckla mentaliseringsförmågan.

I media beskrivs våldsamma flickor som manipulativa, de drar i håret och filmar. Det visar ny forskning vid Örebro universitet. "Flickorna framställs som avvikande från normen att vara flicka. Att vara våldsam och aggressiv ingår inte i femininitet", säger Anna-Karin Larsson, forskaren som lett studien.