Forskning och utveckling kategorier
"Möjligheten till fortbildning är största vinsten med sambedömning"
Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning?
Forskning och utveckling inom kategori "Kunskapskrav"
Visar sida 2 av 3
Välj typ av innehåll inom kategori "Kunskapskrav":
Forskning och utveckling kategorier
Tema sambedömning: "Det är fortbildning på väldigt konkret nivå"
Det var i samband med SKL:s mattesatsning år 2015 som Värmdö började samla alla kommunens grundskollärare i teoretiska ämnen för att sambedöma de nationella proven. "Det handlade om att skapa förutsättningar för en bättre likvärdighet mellan skolorna. Men också om att fördela den administrativa arbetsinsatsen", säger skolchef Mats Lundström.
Forskning och utveckling kategorier
Debatten om pedagogiska arbetsformer är inte endast en högerpolitisk skenmanöver
Kritik mot individualiserade pedagogiska arbetsformer och otydliga kunskapskrav kan inte i sin helhet avfärdas som en borgerlig skenmanöver. Kritiken kan även, som i mitt eget fall, vara en motröst som tar lärarkåren i försvar mot neoliberala projekt, skriver Jonas Linderoth, professor vid Högskolan i Skövde.
Forskning och utveckling kategorier
Att vara eller bildas – om barnet och om skolans funktion
Ser vi i undervisningen barnet som något varande eller som något blivande? En fråga som sätter fingret på skolans funktion, menar Pål Christensson. Han arbetar centralt inom kommunal skolverksamhet med både förvaltande och utvecklande uppgifter.
Forskning och utveckling kategorier
"Det centrala begreppet för skolans verksamhet bör vara barns intresse"
Skolans starka fokus på lärande underminerar dess själva grund. Det leder till fokus på mätbara mål och instrumentalisering. Det centrala begreppet för skolans verksamhet bör istället vara barns intresse. Det är en konstruktiv drivkraft för deras väg in i samhället, skriver Morten Timmermann Korsgaard, lektor vid Malmö universitet.
Forskning och utveckling kategorier
Samlad kunskap om kunskapsrörelsen
Ingen som följt skoldebatten kan väl ha undgått att årets heta ämne har varit “kunskap”. En specialskriven artikelserie av Sten Svensson ger en bakgrund till denna debatt genom att belysa den så kallade kunskapsrörelsens utveckling sedan 1980-talet.
Forskning och utveckling kategorier
Kunskapsrörelsens första våg
I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. Dagens text startar år 1979, då det fanns en oro för att kunskaperna inte längre stod i centrum i den svenska skolan.
Forskning och utveckling kategorier
"Mer forskning innan reformer genomförs"
Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.
Forskning och utveckling kategorier
Vad vi inte pratar om när vi pratar om kunskapssyn
Debatten om skolans kunskapssyn tycks outtömlig. Men vad är det som hamnar i skymundan när vi diskuterar denna fråga. Malin Ideland frågar sig om det inte är dags att prata om något annat.
Forskning och utveckling kategorier
Hört om kunskap om kunskapskrav
Vårens debatt om faktakunskaper, betygssystem och kunskapskrav, inte minst i samband med P1:s program om skolan och kunskapskraven, föranledde att frågan diskuterades på allvar. Superpedagogpodden fortsätter detta fördjupande samtal om kunskap, kunskapskrav, fakta och förmågor i en serie avsnitt.
Forskning och utveckling kategorier
Gunnar Cardell: Dags att utrangera begreppet faktakunskaper!
Fakta sägs vara räddningen för skolan, men i själva verket rycker det undan mattan för lärarens auktoritet menar Gunnar Cardell.
Forskning och utveckling kategorier
Ingrid Carlgren: Skolans resultatfokus urholkar kunskap och bildning
När får vi på allvar en diskussion om vad kunskapskraven gör med den pedagogiska verksamheten i skolan?