För första gången har rådata från tidigare internationella kunskapsmätningar i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8 länkats till resultaten i den nyare kunskapsmätningen TIMSS. Det innebär att det nu finns jämförbara data för kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.

PISA er den undersøkelsen som er mest omfattende på temaet læringsmiljø i skolen, mens Elevundersøkelsen i liten grad undersøker elevenes opplevelse av hva skolen gjør for å skape et godt læringsmiljø, slår forskere ved NTNU fast.

Resultaten i Pisa bör i alla lägen förstås och tolkas med försiktighet, skriver Christian Lundahl, vid Örebro universitet, och Margareta Serder, Malmö universitet.

Trots Matematiklyftet visar Timss 2019 att de svenska matematikresultaten inte lyfter. I nästa läroplansreform måste skolmyndigheterna få ordning på kursplanen i matematik, med tydligare direktiv om vad lärare ska undervisa om och i vilken ordning, skriver forskaren Johan Prytz.

Självständigt och individuellt lärande är inte rätt väg att gå för den finländska skolan. Självstyrt lärande ger nämligen sämre läranderesultat. Inte heller de digitala lärmiljöerna är någon frälsning. Det slår Aino Saarinen fast i sin pinfärska doktorsavhandling. Tidningen Läraren har träffat forskaren som ruskade om det finska skolsamfundet innan avhandlingens ens var klar.

Svenska forskare ska reda ut relationen mellan prestationer vid Pisa-prov, nationella prov och betyg.

Högskoleprovet, PISA-testerna, och flera andra prov används för att mäta individers kunskap. Testerna speglas i media och ligger till grund för politiska beslut. Innan uppgifterna används i ett verkligt kunskapstest utprövas de. Men hur ska en sådan utprövning designas optimalt? I ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet samarbetar flera forskare med nya metoder för att utpröva…