Amerikanske elever fik bedre resultater, da de fik lov at starte skoledagen 55 minutter senere om morgenen.

Ingen som följt skoldebatten kan väl ha undgått att årets heta ämne har varit “kunskap”. En specialskriven artikelserie av Sten Svensson ger en bakgrund till denna debatt genom att belysa den så kallade kunskapsrörelsens utveckling sedan 1980-talet.

Det finns tre punkter som gör lärare till bra ledare i klassrummet. Och i Köping finns en skola som har lyckats med sitt mål att ingen elev får komma efter i skolarbetet (webb-tv).

Om du inte lyckas första gången, så försök igen. Det ligger en viss sanning i det gamla lärartalesättet. Elever som inte ger sig utan försöker igen lyckas betydligt bättre och klarar mer avancerade uppgifter, visar forskning vid Lunds och Linköpings universitet.

Forskerne kunne ikke dokumentere at fysisk aktivitet hadde effekt for hele elevgruppen verken på skoleprestasjon, trivsel eller helse. Men noen elever hadde en fremgang i matte.

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Inger Enkvists studie av skolreformerna åren 1962–1985 saknar en egentlig metodgenomgång, och man får intrycket av att Enkvist valt ut den litteratur som stärker hennes tes. Det skriver Johanna Ringarp, fil. dr i historia.

Internationell forskning om skolors ledning och styrning får allt större inflytande i vår nationella kontext. Denna forskning medför ofta en snävare syn på skolledarskap än vad vi är vana vid och den inrymmer också antaganden om att forskning inom utbildningsområdet ska medverka till att effektivisera skolor. Det kan därför vara värt att uppmärksamma globala aktörer…