En ny studie visar att undervisningen om antiken skiljer sig betydligt mellan olika lärare, trots att alla utgår från samma läroplan. Studien bygger på intervjuer med elva högstadielärare från skolor i Syd- och Mellansverige.

Hur har tolkningen av ”hållbar utveckling” i slöjdämnet förändrats sedan 1960-talet? Den har gått från att lära sig lappa och laga för hushållsekonomins skull – till att rädda miljön. "De ekonomiska aspekterna har hamnat i bakgrunden", säger forskaren Ingrid Bergqvist som studerat ämnets kursplaner sedan 1962.

Gör den nya kursplanen i matematik mer ämnesspecifik och skriv texterna på en hög professionell nivå, manar Ola Helenius, Göteborgs universitet. "Det blir lättare att vara lärare och få till en bra undervisning när det finns tydliga ämnesramar", säger han.

I föreliggande rapport diskuteras en ny kursplan i matematik för grundskolan. Det viktigaste budskapet i rapporten handlar om processen att ta fram en kursplan. (pdf)

I denna rapport analyserar professor Ola Helenius, Göteborgs universitet, och doktor Linda Marie Ahl, NCM, Göteborgs universitet/Uppsala universitet, svenska läromedel i matematik för grundskolan. (pdf)

Trots att matematiken är ett förhållandevis strukturerat ämne är kursplanerna otydliga. Det bidrar till att läromedlen i ämnet har stora brister. ”Vi har minst algebra i hela världen i Sverige”, säger professor Ola Helenius.

I rapporten diskuteras kursplaner i matematik. Ett sätt att betrakta en kursplan är att se den som en deklaration om vad man vill att eleverna ska lära sig. Kursplanen är då en slags samhällelig norm för vilken matematik som är viktig och nödvändig att kunna. (pdf)

I Estland, Storbritannien och Singapore är grundskoleeleverna dokumenterat duktiga i matematik. Sverige kan lära mycket av ländernas kursplaner, visar en ny rapport från Näringslivets skolforum. ”Vi behöver inte vara originella. Vi kan bara titta på vad andra länder har gjort”, säger forskaren Johan Prytz.