Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en ny studie vid Malmö universitet.
Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.
Det här kommentarmaterialet riktar sig till lärare och rektorer och behandlar digital kompetens så som det beskrivs i läroplanen, ämnesplaner och kursplaner. (pdf)
Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.
Konstruktivism är ett fenomen som alla verkar ha en relation till. Åsa Wikforss inlägg i denna debatt bidrar till en alltmer förvirrad debatt om skolan och kunskapen. Ingrid Carlgren varnar för följderna i en politiskt trendkänslig skolsektor.
“Konstruktivism” som en allmän förklaringsmodell till skolans förfall har efter det förts fram av framträdande skoldebattörer, inte minst i filosofiprofessor Åsa Wikforss bok "Alternativa fakta" från 2017.
Nu har Skolverket lämnat över förslag på reviderade kursplaner för grundskolan. Nationellt centrum för svenska som andraspråk konstaterar att skillnaderna mellan kursplanerna ökar och att det viktiga andraspråksperspektivet i högre grad skrivs fram i kursplanen i svenska som andraspråk.
Den affekterade debatten kring Skolverkets senaste kursplanerevideringar förs med hjälp av slagfältsretorik. Läraren och licentianden Björn Kindenberg manar till besinning och ger konkreta förslag på hur den skulle kunna föras på ett mer verklighetsförankrat vis.