Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.
Konstruktivism är ett fenomen som alla verkar ha en relation till. Åsa Wikforss inlägg i denna debatt bidrar till en alltmer förvirrad debatt om skolan och kunskapen. Ingrid Carlgren varnar för följderna i en politiskt trendkänslig skolsektor.
“Konstruktivism” som en allmän förklaringsmodell till skolans förfall har efter det förts fram av framträdande skoldebattörer, inte minst i filosofiprofessor Åsa Wikforss bok "Alternativa fakta" från 2017.
Nu har Skolverket lämnat över förslag på reviderade kursplaner för grundskolan. Nationellt centrum för svenska som andraspråk konstaterar att skillnaderna mellan kursplanerna ökar och att det viktiga andraspråksperspektivet i högre grad skrivs fram i kursplanen i svenska som andraspråk.
Den affekterade debatten kring Skolverkets senaste kursplanerevideringar förs med hjälp av slagfältsretorik. Läraren och licentianden Björn Kindenberg manar till besinning och ger konkreta förslag på hur den skulle kunna föras på ett mer verklighetsförankrat vis.
Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.
Skolverkets förslag till ny kursplan för samhällskunskapsämnet i grundskolan har tappat fokus på ämnets kärna: kritiskt granskande analys av samhällsfrågor och samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och begrepp. Det är olyckligt, skriver Malin Tväråna, gymnasielärare och doktorand i de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
Den debatt som förs om Skolverkets förslag till kursplanerevidering riskerar att förskjuta inflytandet över revideringsarbetet till högljudda debattörer med åtkomst till exklusiva åsiktsforum, såsom DN:s debattsidor. Rimligen borde processen hellre involvera forskare och lärare i samverkan. Det skriver Anette Jahnke, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous.
De föreslagna kursplanerevideringarna sägs betona faktakunskaper och förenklade kunskapskrav. Men kunskapskraven är innehållslösa snarare än förenklade. Frågan är om inte en missriktad vilja att förenkla tvärtom skapar fler problem – och leder till en sänkt ambitionsnivå för kunskaper i den svenska skolan, skriver Ingrid Carlgren.