Marie Sjöblom har utforskat hur frågande och lyssnande kan främja elevers deltagande i matematisk dialog.

Marlene Bjärehed har med utgångspunkt i den socialkognitiva teorin studerat några av de individuella och kollektiva moraliska processer som är involverade i skolmobbning.

Utifrån antagandet att tillitsfulla professionella relationer möjliggör samarbete och kollektivt lärande har Ulf Jederlund undersökt relationella aspekters betydelse i skolutveckling.

Christina Aminoff vill med sin avhandling bidra med kunskap om skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 och i övergången mellan de två skolformerna. I avhandlingen ingår tre förskoleklasser och fem klasser i årskurs 1

Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Suvi Karjalainens forskning visar att ökad medvetenhet och hantering av klassrumskommunikationen förbättrar lärares rösthälsa och välmående.

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.

Carina Kiukas avhandling bidrar till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete i en yrkeshögskolekontext.

Vilka förutsättningar skapar dagens mål- och resultatstyrda skola för värdegrundsarbete inom ramen för bildämnet? Det är en av frågorna som Hanna Ahrenby undersöker i sin avhandling.

Elisabeth Erikssons avhandling bidrar med beskrivningar och kunskap om den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet.