Satsningen på 1:1 (en dator-en elev) är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. Det visar Martin Tallvids avhandling. "Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov", säger Martin Tallvid.

Finns det skillnader i läsförståelse när text administreras på en skärm i jämförelse med papper? Vilka förmågor behövs för läsning på internet? Maria Rasmussen har i sin avhandling undersökt hur digital läsning, kön, socioekonomiska faktorer och datorspelande påverkar läsförståelse.

Anna Maria Hipkiss har i sin studie intresserat sig för klassrumsdesign och klassrumskommunikation: Hur lärare och elever genom exempelvis talat och skrivet språk, gester, läromedel, och rörelser i klassrummet, skapar mening.

Hur skapar barn allianser och förhandlar om tillträde samt värnar om sina allianser i kamratgruppen i fritidshemmets praktik? Det har forskaren Marianne Dahl undersökt.

Marie Tanner har forskat om hur lärare och elever samspelar i de bänkinteraktioner som är mycket vanliga i mellanstadiets undervisning.

Hur kan visual storytelling användas i relation till samhällsorienterad undervisning i årskurs 4-6? Linnéa Stenliden visar i sin avhandling hur elever och lärare skapar mycket komplexa villkor för lärande.