Vilka möjligheter och hinder finns för skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3? Det undersöker Tarja Alatalo i avhandlingen "Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder".

Syftet med Lise-Lotte Bjervås avhandling "Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan - En diskursanalys" är att granska hur lärare under gemensamma planeringssamtal talar om förskolebarn med utgångspunkt i sina egna dokumentationer.

Joachim Rosenquists avhandling "Pluralism and Unity in Education: On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society" handlar om utbildning för demokratiskt medborgarskap i ett pluralistiskt samhälle"

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Det övergripande syftet med Nadja Carlssons avhandling "I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv" är att ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv beskriva vad som sker, när ett antal vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi möter skriftspråket.

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

I avhandlingen "Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet" undersöker Martin Karlberg bland annat vilken effekt Skol-Komet har på uppförandeproblem, kamratrelationer och lärarnas beröm och reprimander.

Anders Fredriksson vill mot bakgrund av de senaste årens omfattande skolreformer analysera hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. "Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap" är titeln på hans avhandling.

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Marianne Strömberg har följt fyra lärare med fokus på deras första sex år i arbetslivet och deras egna yrkesberättelser står i fokus. Hennes avhandling heter "De första sex åren - fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång".