Angelika Kullberg har i sin avhandling "What is taught and what is learned" undersökt hur kritiska aspekter identifierade av lärare i learning studies, används i undervisning av andra lärare och betydelsen av dessa för elevers lärande i matematik.

Det övergripande syftet med Niklas Gustafsons avhandling "Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter" är att beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan.

Syftet med Staffan Stenhags avhandling "Betyget i matematik: Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" är att utreda hur betyg i matematik berättar om elevens allmänna akademisk framgång i andra skolämnen i Sveriges grundskolan. Vilka kunskaper, förutom matematiska kunskaper, visar ett högt betyg i matematik?

Anneli Frelins avhandling "Teachers' Relational Practices and Professionality" försöker fördjupa vår förståelse av lärares arbete och professionalitet genom att utforska en mycket underskattad och outforskad dimension i lärarens praxis och professionalitet: relationsarbetet, som berör att skapa och upprätthålla så kallade undervisningsrelationer till och bland eleverna.

Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Cecilia Gärdéns avhandling "Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning" syftar till att fördjupa vår kunskap om informationspraxis inom kommunal vuxenutbildning, genom att undersöka informationssökning och informationsanvändning i samband med en specifik skoluppgift. Den teoretiska ram som använts är ett socio-kulturellt synsätt.

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

Syftet med Ulla Dambers avhandling "Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling" är att utforska de faktorer som bidrar till att vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna förvänta med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och språkbakgrund.

I avhandlingen Lärares lärande om elever - en sociologisk studie om yrkespraktik har Elisabeth Ranagården studerat hur hur yrkesverksamma lärares lärande om elever sker iförhållande till förändrade krav och nya organisatoriska förutsättningar samt vilkastrategier eller metoder lärare utvecklar för att möta förändringarna.

Det övergripande syftet med avhandlingen Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd är att analysera spänningen mellan normalitet och avvikelse som manifesteras i skolans arbetssätt för elever med särskilda utbildningsbehov.

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.