I avhandlingen Lärares lärande om elever - en sociologisk studie om yrkespraktik har Elisabeth Ranagården studerat hur hur yrkesverksamma lärares lärande om elever sker iförhållande till förändrade krav och nya organisatoriska förutsättningar samt vilkastrategier eller metoder lärare utvecklar för att möta förändringarna.

Det övergripande syftet med avhandlingen Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd är att analysera spänningen mellan normalitet och avvikelse som manifesteras i skolans arbetssätt för elever med särskilda utbildningsbehov.

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Skolutveckling är ett begrepp som har positiva förtecken såväl i skola som bland forskare. Men vad innebär skolutveckling? Det undersöker Anette Olins i avhandlingen "Skolans mötespraktik".

Helene Elvstrand har i sin avhandling fokuserat på hur delaktighet görs i skolan. Studien utgår från ett barnrättsperspektiv där elevers egna röster kring sina erfarenheter av delaktighet lyfts fram.

Elever på gymnasienivå kan med lite träning bedöma sin egen kompetens. Det visar Anne Dragemark Oscarsons avhandling "Self-Assessment of Writing in Learning English as a Foreign Language" Studien visar att kursplanernas mål om elevinflytande och ansvarstagande för den egna språkinlärningen kan förverkligas.

Syftet med Ellen Almers avhandling är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med detta avses vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt som inkluderar intergenerationellt och globalt ansvar.

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Det är de de duktiga flickorna som senare i livet drabbas av utbrändhet. Gemensamt för dem är att de inte upplever att de fått bekräftelse från vuxenvärlden. Det visar Britt W. Bragées avhandling "Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar".

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".