Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Sofia Persson har i avhandlingen "Läraryrkets uppkomst och förändring" studerat lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen mellan 1800-2000. Fokus ligger på lärares kollektiva handlingar genom olika förbund.

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".

Christian Andersson har i avhandlingen "Teachers and student outcomes" bland annat studerat hur elevers resultat påverkas av ökade resurser i grundskolan och om ökningen av obehöriga lärare i skolan beror på begränsningar i tillgången av behöriga lärare.

Minde enskilt läroboksarbete och fler gemensamma diskussioner i klassrummet skulle förbättra elevers resultat i matematik. Den slutsatsen drar Eva Taflin i avhandlingen "Matematikproblem i skolan".

Lotta Bergmans avhandling "Gymnasieskolans svenskämnen" visar att svenskämnet tenderar att bli ett färdighetsämne. Själva innehållet i läs, skriv och muntliga övningar blir därmed underordnade eller irrelevanta.

Minnesförmågan hos ADHD-barn och lågpresterande skolbarn förbättras av brusljud, det visar Göran Sjölunds avhandling "Noise improves cognitive performance in children with dysfunctional neurotransmission".

Den svenska skolan ska enligt Lpo94 kännetecknas av demokratiska värden och respekt för individen. Det sker genom att elever socialiseras genom vänlig maktutövning, argumenterar Åsa Bartholdsson i avhandlingen "Med facit i hand".

Rickard Jonsson har undersökt maskulinitet och språk hos en grupp tonårskillar på högstadiet. Studien fokuserar på hur språk kan användas för att skapa maskulinitet, men även hur stereotypen invandrare växer fram i den vardagliga kommunikationen i skolan.

Vad innebär egentligen lärarens skicklighet, hur utvecklas den och hur bedömer man den? Vad har kunskapssyn och förebilder för betydelse? De undersöker Khalid El Gaidi i avhandlingen "Lärares yrkeskunnande".

Det är titeln på Arja Paulins avhandling där hon studerar de svårigheter som nyblivna lärare stöter på under deras första yrkesverksamma år. Studien visar att många av svårigheterna rör situationer som kräver social kompetens, tex konflikthantering.