Det är titeln på Martin Hugos avhandling, där han har följt sju gymnasieelever och tre lärare på det individuella programmet under tre års tid. Eleverna i studien har lämnat grundskolan med ofullständiga betyg - hur ska gymnasieskolan nu möta deras behov?

Carina Fast har i avhandlingen "Sju barn lär sig läsa och skriva" följt sju barns väg till att lära sig läsa och skriva. Hon undersöker bland annat vilken betydelse sociala och kulturella praktiker har för barns läs och skrivkunnighet.

Utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande. Men hur undervisar lärare kring det i praktiken? Deras berättelser står i fokus i Inger Björneloos avhandling "Innebörder av hållbar utveckling".

Var femte elev i den svenska skolan har behov av någon form av stödåtgärd och för varje sådan elev måste det skrivas ett åtgärdsprogram. Lisa Asp-Onsjös studie visar att den ofta omfattande dokumentationen inte tycks underlätta elevens skolsituation.

Christian Lundahls avhandling "Viljan att veta vad andra vet" handlar om den historiska produktionen av kunskap om elevernas kunskaper. Studien tar bland annat upp konflikter mellan policy-dokument samt den interna och externa bedömningen.

I avhandlingen "Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling" undersöker Helena Hallerström bland annat hur verksamma rektorer tänker och vilka handlingsstrategier som skapas för att påverka den pedagogiska praktikens förändring och utveckling.

Att pojkar behöver manliga förebilder är en vanlig uppfattning. Helena Johansson granskar och dekonstruerar föreställningen om brist på manliga förebilder i sin avhandling. Varför behövs de? Och vad menas egentligen med "manliga"?

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

I avhandlingen "Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?" har Gunnar Sjöberg kartlagt 13 elever med matematikproblem. Med en rimlig arbetsinsats från elevens sida och rätt åtgärder från skolan, är utsikterna att klara godkänt inte alls så dåliga.

Det är ett av resultaten från Roberth Thornbergs avhandling "Värdepedagogik i skolans vardag". Studien visar att alla regler inte uppfattas som legitima av barnen, och de regler de inte förstår är de inte heller motiverade att följa.