Den svenska skolan ska enligt Lpo94 kännetecknas av demokratiska värden och respekt för individen. Det sker genom att elever socialiseras genom vänlig maktutövning, argumenterar Åsa Bartholdsson i avhandlingen "Med facit i hand".

Rickard Jonsson har undersökt maskulinitet och språk hos en grupp tonårskillar på högstadiet. Studien fokuserar på hur språk kan användas för att skapa maskulinitet, men även hur stereotypen invandrare växer fram i den vardagliga kommunikationen i skolan.

Vad innebär egentligen lärarens skicklighet, hur utvecklas den och hur bedömer man den? Vad har kunskapssyn och förebilder för betydelse? De undersöker Khalid El Gaidi i avhandlingen "Lärares yrkeskunnande".

Det är titeln på Arja Paulins avhandling där hon studerar de svårigheter som nyblivna lärare stöter på under deras första yrkesverksamma år. Studien visar att många av svårigheterna rör situationer som kräver social kompetens, tex konflikthantering.

Det är titeln på Martin Hugos avhandling, där han har följt sju gymnasieelever och tre lärare på det individuella programmet under tre års tid. Eleverna i studien har lämnat grundskolan med ofullständiga betyg - hur ska gymnasieskolan nu möta deras behov?

Carina Fast har i avhandlingen "Sju barn lär sig läsa och skriva" följt sju barns väg till att lära sig läsa och skriva. Hon undersöker bland annat vilken betydelse sociala och kulturella praktiker har för barns läs och skrivkunnighet.

Utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande. Men hur undervisar lärare kring det i praktiken? Deras berättelser står i fokus i Inger Björneloos avhandling "Innebörder av hållbar utveckling".

Var femte elev i den svenska skolan har behov av någon form av stödåtgärd och för varje sådan elev måste det skrivas ett åtgärdsprogram. Lisa Asp-Onsjös studie visar att den ofta omfattande dokumentationen inte tycks underlätta elevens skolsituation.

Christian Lundahls avhandling "Viljan att veta vad andra vet" handlar om den historiska produktionen av kunskap om elevernas kunskaper. Studien tar bland annat upp konflikter mellan policy-dokument samt den interna och externa bedömningen.

I avhandlingen "Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling" undersöker Helena Hallerström bland annat hur verksamma rektorer tänker och vilka handlingsstrategier som skapas för att påverka den pedagogiska praktikens förändring och utveckling.

Att pojkar behöver manliga förebilder är en vanlig uppfattning. Helena Johansson granskar och dekonstruerar föreställningen om brist på manliga förebilder i sin avhandling. Varför behövs de? Och vad menas egentligen med "manliga"?

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.