Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Johannes Rytzler vill med sin avhandling göra uppmärksamhet till en pedagogiskt relevant fråga, särskilt i relation till en nutida utbildningsdiskurs som är starkt färgad av mätbarhet, målfokusering och individcentrering.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

David Carlsson vill med sin avhandling synliggöra religionskunskapslärares kunskaper genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap.

Anna Annerbergs avhandling handlar om lärares skrivpraktiker. Studien belyser mötet mellan å ena sidan professionellt ansvar och relationen med eleverna och å andra sidan redovisningsskyldighet.

Daniel Arnesson har forskat om hur skolpersonal uppfattar och förstår internationella kunskapsmätningar, svensk skolas kvalitet och orsakerna till svensk skolas resultatnedgång.

Jens Gardesten har forskat om underkännanden och erkännanden under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar.

Magnus Persson ställer frågan hur det är att studera till gymnasielärare, en utbildning som alla kommer in på och som leder till ett yrke vars sociala position är i en brant utförsbacke.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.