Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.

Det är viktigt att lärare intar ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till försöken att evidensbasera den svenska skolan och förskolan. Det menar forskaren Magnus Levinsson, som har studerat evidensbegreppet.

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Eva-Marie Harlin har undersökt hur lärares utveckling kan stödjas genom att låta lärare se sig själva på inspelningar från deras egna lektioner. "Lärare behöver få tid att reflektera över sitt arbete", menar hon.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar Hanna Palmér som forskat om tidigarelärares identitetsutveckling som mattelärare.

Forskaren Annbritt Palo har i sin avhandling undersökt vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna. "Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar", säger hon.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Forskaren Lena Manderstedt har studerat hur verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid svensklärarutbildningar formuleras i styr- och policydokument. "Min studie vittnar tydligt om ett stort behov av utökad samverkan mellan lärosäten och skolor", säger hon.