Risken med att enögt vägledas av kunskapsmätningar, är att vi monterar ner det som svensk skola står för – en bildning som främjar både individens frihet och ett fritt, demokratiskt och tillåtande samhälle. Men vem tar ansvar för detta, undrar lärarna Mattias Björklund och Martin Nyman.
Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.
Med en introduktionsperiod får nyanställda lärare och förskollärare en bra start i yrket − och stannar kvar. Vi vägleder hur huvudmannen och rektorn kan organisera introduktionsperioden.
Läraryrket är ett komplext och svårt yrke som tar många år av träning i klassrummet innan man blir riktigt bra. Ändå, när det ska talas om skola i media, verkar vem som helst kunna fungera som expert på just undervisning. Detta måste få ett slut, skriver Karin Berg, lärare i svenska och religion på Schillerska gymnasiet…
Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.
Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.
Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.
Istället för ett initierat samtal om skolan, baserat på kunskap, pågår en märklig debatt om “icke-frågor” på landets ledar- och debattsidor, där de som faktiskt jobbar med utbildning har svårt att känna igen sig i beskrivningen av skolan. Här ges en önskelista på hur samtalet om skolan borde föras, undertecknad av 29 lärare.
Varje år sedan 2005 har resultat från utbildningsvetenskaplig forskning sammanfattats inom ramen för Resultatdialog. Samtliga projekt har finansierats av Vetenskapsrådet. De 28 projekt som presenteras i Resultatdialog 2019 involverar runt 120 forskare från ett 20-tal lärosäten. Tillsammans visar de den stora spännvidden inom utbildningsvetenskap.
Lärare översköljs i dag av erbjudanden om kompetensutveckling. Samtidigt visar studier att denna ibland brister i kvalitet och relevans. Nu ska forskare vid Högskolan i Borås studera marknaden för lärares kompetensutveckling och för detta har de valt en annorlunda metod: Att studera fakturor från tre strategiskt utvalda kommuner.