Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – men skolforskningen kan ofta hamna långt ifrån praktiken, menar Helena Sagar. Nu genomför hon ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor.
Emma, gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, funderar på hur hon ska kunna veta när hon är tillräckligt bra. Hon berättar om sin arbetssituation som bygger på entusiasm, men även stress och krav. I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar. (webb-tv)
År 2013 var Umeå universitet det första stora lärosätet som införde ett meriteringssystem för lärare. Systemet ska uppmuntra lärare att utveckla sin pedagogiska kompetens. Idag har totalt 170 meriterade och excellenta lärare utsetts. Nu uppmärksammas omkring sjuttio av dem vid en nyinrättad ceremoni.
Filippa Mannerheim, lärare i svenska på gymnasiet, pekar på tre stora problem med bedömning av nationella proven. Hon menar att det är dags att återupprätta svensklärarkårens yrkesheder.
Nationella satsningar för att stärka lärares professionalism, som Matematiklyftet, måste låta berörda skolor vara med och anpassa satsningarna utifrån lokala förutsättningar och behov. Annars riskerar lärarnas professionella självkänsla att hämmas istället för att stärkas. Det visar en avhandling av Veronica Sülau.
Att fånga upp elevernas olika intressen och att bygga relationer med dem är viktigt för Malin Arvidsson, engelskalärare i inte mindre än tio klasser i årskurs 2–6 på Lindeborgsskolan i Malmö. "Det är en helt fantastisk tjänst att ha när man bygger från början till slut", säger hon.
Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.
Skolan som vi känner till den är snart ett minne blott. Under 2020-talet skräddarsys utbildningen helt efter elevens kunskapsluckor – och lärarna får en helt annan roll i klassrummet. Det säger Joel Hellermark, vd och grundare av Sana Labs.