Det är viktigt att rektorer och lärare har goda kunskaper om skolförbättringsarbetets processer för att kunna använda strategin på ett konstruktivt sätt, visar Katharina Jacobsson i sin avhandling.

Eva-Lena Erixon har undersökt vad som kännetecknar matematiklärares erfarenhet av kompetensutveckling online och hur de uppfattar att denna påverkar matematikundervisningen.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Johannes Rytzler vill med sin avhandling göra uppmärksamhet till en pedagogiskt relevant fråga, särskilt i relation till en nutida utbildningsdiskurs som är starkt färgad av mätbarhet, målfokusering och individcentrering.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

David Carlsson vill med sin avhandling synliggöra religionskunskapslärares kunskaper genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap.

Anna Annerbergs avhandling handlar om lärares skrivpraktiker. Studien belyser mötet mellan å ena sidan professionellt ansvar och relationen med eleverna och å andra sidan redovisningsskyldighet.

Daniel Arnesson har forskat om hur skolpersonal uppfattar och förstår internationella kunskapsmätningar, svensk skolas kvalitet och orsakerna till svensk skolas resultatnedgång.

Jens Gardesten har forskat om underkännanden och erkännanden under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar.